Planprocessen

Planprocessen regleras av plan- och bygglagen och är beroende på innehåll och omfattning för hur processen ser ut. Översiktsplaner och detaljplaner tas fram på liknande sätt och du kan vara med och påverka utformningen av dem.

Olika förfaranden

För detaljplaner finns två olika planprocesser, ett standardförfarande och ett utökat förfarande. Det utökade förfarande ska användas till detaljplaner som inte är förenliga med översiktsplanen, kan antas ha en betydande miljöpåverkan, har ett betydande allmänt intresse eller i övrigt har stor betydelse.

Standardförfarandet innehåller ett samrådsskede och ett granskningsskede där planförslaget ställs ut och visas för berörda och allmänhet. I vissa fall kan även ett programskede med samråd ske innan ett planförslag samråds. Samrådstiden är inte reglerad. Granskningstiden ska vara minst 2 veckor, men kan göras kortare om samtliga berörda godkänner det. Beslut om antagande kan göras av samhällsbyggnadsnämnden.

I ett utökat förfarande finns också ett samråds- och ett granskningsskede, i vissa fall kan även kommunen bedöma att ett programskede med samråd behövs. Samrådstiden ska vara minst 3 veckor och samrådet ska kungöras i ortstidningarna. En granskning om minst 3 veckor ska alltid ske. Antagande av detaljplanen görs av Kommunfullmäktige.

Tidigare lagstiftning

För detaljplaner har processen förändrats i och med att plan- och bygglagen förändrades under 2011 och 2014. Framtagandet av en detaljplan använder samma bestämmelser genom hela processen varför det just nu finns detaljplaner som tas fram enligt tidigare förfaranden. Dessa liknar standardförfarandet och det utökade förfarandet, men benämndes istället för enkelt förfarande respektive normalt förfarande. Huvudsakligen skiljer sig granskningstidens reglerade minsta längd och kommunens skyldighet att annonsera i ortstidningar för att kungöra ärenden.

Initiering – Planbesked

Ett planarbete kan påbörjas genom ett initiativ från kommunen, från en fastighetsägare eller från allmänheten. Det är kommunstyrelsen som beslutar om ett planarbete ska påbörjas eller inte och ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta detaljplanen. Du som fastighetsägare, byggherre eller exploatör kan ansökan om planbesked om du vill att en detaljplan tas fram eller ändras. Läs mer om hur du ansöker om planbesked här.

Program

I vissa fall kan kommunen bedöma att ett program behöver tas fram innan ett planförslag görs. Programmet anger de utgångspunkter och mål som planen ska ha. Ett samråd hålls om programmet där de som bor eller äger mark inom eller gränsande till programområdet eller på annat sätt berörs av programmet kan lämna synpunkter. Även myndigheter underrättas och kan ge synpunkter på förslaget. Alla synpunkter sammanställs och bemöts inför att planarbetet fortsätter.

Samråd

När ett planförslag tagits fram samråds det med berörda, myndigheter och allmänheten. Samrådshandlingar finns normalt tillgängliga i kommunhusets reception, biblioteket och på bollebygd.se. De som bor eller äger mark inom eller angränsande till området eller på annat sätt berörs av planen informeras om var samrådshandlingar finns och hur de kan lämna synpunkter. Om det utökade förfarande används kungörs alltid samrådet i ortstidningarna. De synpunkter som kommer in sammanställs sedan och bemöts i en samrådsredogörelse.

Granskning

Förslaget bearbetas och ställs därefter ut på granskning. I standardförfarandet är tiden för granskning minst 2 veckor, men kan om alla berörda är överens om det förkortas eller tas bort. Vid ett utökat förfarande sker alltid en granskning under minst 3 veckor. Fastighetsägare inom och angränsande planområdet och andra sakägare underrättas om granskningen per brev. Synpunkter som framförs skriftligen senast under granskningen kan ligga till grund för ett eventuellt överklagande senare. Efter granskningstidens slut sammanställs och bemöts alla synpunkter i ett utlåtande.

Antagande

Om förslaget efter granskningen inte behöver bearbetas mer kan det antas. Planer som tas fram med standardförfarande antas oftast av samhällsbyggnadsnämnden medan planer enligt utökat förfarande och som har en större betydelse antas av kommunfullmäktige.

Överklagande

Sakägare som senast under granskningstigen framfört skriftliga synpunker som inte tillgodosetts kan överklaga ett beslut att anta en detaljplan. Överklagandet skickas till kommunen som sänder ärendet vidare till Länsstyrelsen för prövning. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till mark- och miljödomstolen och eventuellt vidare till Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen.

Laga kraft

Om beslutet att anta detaljplanen inte överklagas eller om överklaganden avslås vinner planen laga kraft, det vill säga den börjar gälla. Detaljplanen gäller sedan tills den ändras eller upphävs.

Politisk behandling

Detaljplaner ska antas av Kommunfullmäktige. Detaljplaner som inte har stor betydelse för allmänheten eller annars är av stor vikt kan delegeras till annan nämnd. I plan- och bygglagen föreskrivs inget mer om politisk behandling. Den kan därmed variera från kommun till kommun. I Bollebygds kommun är det Samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för handläggandet av detaljplaner. Uppdrag att starta planarbete är det dock Kommunstyrelsen som ger liksom beslut om planbesked. Under planarbetets gång sker redovisning av planförslagen för nämnden inför samråd och granskning liksom inför antagande. Vid dessa tillfällen redovisas även samrådsredogörelse respektive utlåtande. Det är Samhällsbyggnadsnämnden som antar detaljplaner som tas fram med standard förfarande medan Kommunfullmäktige antar detaljplaner med utökat förfarande.

Offentlighet och synpunkter

Sakägare informeras alltid om pågående detaljplaner och ges  tillfälle att framföra synpunkter. Alla skriftliga synpunkter läggs till ärendet och blir offentliga handlingar. Det innebär att vem som helst har rätt att läsa dem. Även muntliga synpunkter antecknas och diarieförs. Alla detaljplaner läggs ut på hemsidan och ställs ut i Kommunhuset. Synpunkter från dig som inte är sakägare medför inte rätt att överklaga planen. Kommuninvånarnas intressen tillvaratas via deras valda ombud, det vill säga Kommunfullmäktige och de politiska nämnderna.