Mobilmeny.

16 september 2020

Klimatet i centrum i talet om tillståndet i EU

Idag höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt första linjetal, State of the Union, inför Europaparlamentet. Hanteringen av coronapandemin, återhämtningen av densamma och klimatet stod i fokus. Klas Grinell, föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet, följde talet och lyfter här sina reaktioner.

Vill du höra talet i efterhand?

State of the Union speech, eller talet om Tillståndet i Europa som det kallas på svenska, är ett årligt tal som EU-kommissionens ordförande håller inför Europaparlamentet och unionens invånare. Detta var Ursula von der Leyens första tal sedan hon tillträdde sin post som ordförande.

Klas Grinell, föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet, följde talet och hans första reflektion är varför detta årliga tal inte når ut.

– Talet uppmärksammas inte särskilt mycket av media och talet uppfattas inte som det linjetal som det faktiskt är. Det är ett tecken på hur synen på EU-politik är i Sverige, vilket är synd — talet skulle kunna leda till mycket intressanta diskussioner.

Klimat och klimatomställning, en överordnad fråga

En annan reflektion handlar om det starka och stora fokus på klimat och klimatomställning som von der Leyen lyfter fram.

– Det är slående hur starkt omställningsperspektivet är och hur snabbt den gröna given har blivit en överordnad fråga som får mest budgetresurser. Det är också imponerande hur väl underbyggd kommunikationen om klimatomställningen är. Ursula von der Leyen förklarar exempelvis varför målen för koldioxidutsläpp kan höjas och har förankring i forskning, politiska processer och näringsliv. Det är positivt för frågan och ger tyngd. Man visar ocskå att den gröna given är genomarbetad och att det finns en koppling till cirkulär ekonomi och ungas krav på förändring, säger Klas Grinell.

Den gröna given nämns även som en stor del av återhämtningsplanen efter coronapandemin. På frågan om pandemin drivit på kommissionens fokus på klimatomställning har en Klas Grinell en annan ingång.

– Man har tagit chansen att väva in grön omställning i återhämtningsplanen. Det finns krafter som menar att all industri, oavsett typ och utsläpp, ska stöttas för att snabbt återuppbygga ekonomin. Här visar man dock tydligt från EU:s sida att man står fast.

Trots att den gröna given och klimatfrågan står i fokus är det inte utan utmaningar. En av dem är att den gröna omställningen benämns som den närmsta vägen till tillväxt.

– Här kan man stöta på problem, det kommer inte att vara lätt att komma igång efter den här krisen och skapa nya arbetstillfällen. Man säger att man ska kompensera regioner som är mer klimattärande, klarar man det? Och vad händer om man inte gör det, undrar Klas Grinell.

Digitalisering och det globala sammanhanget

I sitt tal nämner Ursula von der Leyen vikten av att göra detta till Europas digitala årtionde. Hon nämner bland annat digital kompetens och digital förvaltning som framgångsfaktorer för att möta utmaningar framöver. I talet framgår också en önskan om att Europa ska ta täten för att inte behöva följa andras standarder, för att lyckas med det måste Europa agera snabbt. Klas Grinell ser en spänning när det gäller digitala mål.

– Det finns en gemensam hållning i att värna om Europa som föregångare, Europa ska själva skapa det digitala årtiondet. Samtidigt talar man om frihandel och samarbete, frågan är hur väl dessa infallsvinklar linjerar med varandra.

Klas Grinell menar också att det kan finnas ett glapp mellan retorik och praktik.

– Å ena sidan lyfts i talet betydelsen av forskning och data inför framtiden. Samtidigt minskar budgeterade medel för detta arbete, frågan är vem som ska ta ansvar för att forskningsdata finns.

När det gäller global samverkan nämner Klas Grinell särskilt att uigurernas situation lyftes upp i samband med EU:s relation med Kina.

– Uigurernas situation är en fråga som inte alltför ofta diskuteras, det är positivt att EU står upp mot Kina och att EU-kommissionens ordförande vågar uttala det.

En hälsounion i Europa?

I talet berättar Ursula von der Leyen om hur EU:s länder samverkade för att bemöta krisen i ett akut skede. Då gjordes det utan fulla befogenheter, nu menar hon att det är dags för en hälsounion.

– Ursula von der Leyen nämnde en social pelare redan i sitt inledningstal när hon tillträdde sin post. Sverige har varit tveksamma till detta, men i dagens tal berörde von der Leyen flera av delarna, exempelvis sjukvård, minimilöner och arbetslagstiftning. Det märks att man vill ha upp det här på agendan, men kanske är det fortfarande svårt att föra en öppen dialog om den sociala pelaren. Skulle man ta steget mot en djupare förändring inom exempelvis hälsoområdet, en ambition att göra mer än vad man gjorde under pandemin, så kommer det sannolikt att mötas av tveksamhet från flera länder, menar Klas Grinell.