Mobilmeny.
Lektion i Örelundsskolan

Grundsärskola

I grundsärskolan går elever som har en intellektuell funktionsnedsättning eller bestående hjärnskada och som inte klarar att nå kunskapskraven i grundskolans läroplan.

Grundsärskolan – en egen skolform

Grundsärskolan är en obligatorisk skolform vilket betyder att eleverna har skolplikt. Syftet med utbildningen är att ge eleverna en anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Grundsärskolan har nio årskurser som indelas i lågstadium årskurs 1-3, mellanstadium årskurs 4-6 och högstadium årskurs 7-9.

Utredning inför beslut om mottagande i grundsärskola

Frågan om en elev ska gå grundsärskola kan väckas på olika sätt. Om eleven innan skolstarten uppfyller kriterierna för diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, kan en utredning om grundsärskola göras under tiden i förskoleklass för att ta ställning till i vilken skolform eleven ska börja årskurs 1 i. Ibland väcks inte funderingar på om eleven är i rätt skolform förrän senare i elevens skolgång.

Oavsett om eleven uppfyller kriterier för intellektuell funktionsnedsättning måste alltid fyra olika bedömningar göras. För att dessa ska kunna genomföras behöver vårdnadshavarna ge samtycke till dessa. De fyra bedömningarna är:

  • Pedagogisk bedömning, genomförs oftast av skolans specialpedagog och syftar till att fastställa om eleven har förutsättningar att kunna nå grundskolans kunskapskrav.
  • Social bedömning, genomförs oftast av skolans kurator och syftet till att fastställa om det finns sociala orsaker i eller utanför skolan som kan bidra till elevens svårigheter.
  • Medicinsk bedömning, genomförs av skolläkaren och syftar till att fastställa om det finns medicinska orsaker till elevens inlärningssvårigheter och om dessa indikerar målgruppstillhörighet.
  • Psykologisk bedömning, genomförs av skolpsykologen och syftar till att fastställa om eleven uppfyller kriterierna för intellektuell funktionsnedsättning och i så fall i vilken grad.


När alla bedömningar, som ingår i utredningen inför mottagande är klara, återges dessa av respektive profession till vårdnadshavaren.

Ansvarig rektor kallar vårdnadshavare och verksamhetschef för elevhälsan för diskussion om eventuellt mottagande i grundsärskolan. Beslutet om inskrivning i grundsärskolan görs av verksamhetschef för elevhälsan.

För mottagande i grundsärskola krävs som huvudregel vårdnadshavarnas samtycke.

Grundsärskolan har två inriktningar

Eleverna i grundsärskolan följer grundsärskolans läroplan och kursplaner (Lgrsär22). Kursplanerna är anpassade för de elever som går i grundsärskolan, framför allt när det gäller de teoretiska delarna.

Inom grundsärskolan finns två inriktningar. Inom inriktningen mot ämnen läser eleven samma ämnen som i grundskolan förutom språkval som inte finns i grundsärskolan. Timplanen, alltså hur många timmar man läser ett ämne, skiljer sig också åt jämfört med grundskolan. De största skillnaderna finns i ämnet engelska, där grundsärskolan läser färre timmar än grundskolan. I ämnena slöjd, hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa läser grundsärskolan fler timmar än grundskolan.

För elever, som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen finns inriktning mot ämnesområden. Undervisningen utgår från fem ämnesområden: kommunikation, verklighetsuppfattning, motorik, vardagsaktiviteter och estetisk verksamhet.

En elev som är mottagen i grundsärskola kan läsa helt eller delvis integrerat i en grundskoleklass vilket brukar kallas att eleven är individintegrerat. Om eleven har förutsättningar kan den läsa ett eller flera ämnen enligt grundskolans läroplan. En elev kan också läsa en kombination av ämnen i grundsärskola och ämnesområden.

Efter avslutade studier i grundsärskolan finns det möjlighet att läsa vidare i till exempel gymnasiesärskolorna i Borås stad eller i Göteborgs kommun.